Tack Nanjing

Nu är vår tid i Nanjing över. På ett sätt som jag inte trott eller önskat.

Jag har varit i Sverige sedan midsommar. Och planen var att jag skulle åka tillbaka under hösten, om Kina ändrade sina strikta karantänsregler. Vilket de inte gjorde.

Så Andreas åkte hem för att fira jul hemma i Sverige för första gången på 3 år. Vi hade biljett bokad tillbaka till Nanjing 9e januari. Vilken snabbt ställdes in, pga. att det åkt med fler än 10 covidsmittade mellan Arlanda och Beijing. Vi bokade om till avresa 30e januari. Nu kan inget hända!! Mer än att vi själva skulle bli smittade. Men vi tänkte oss självkarantän några veckor innan avfärd. Det flyget blir också inställt!! Därför att flygen från Arlanda hade levererat ytterligare smittade. 10 smittade=inställt flyg i 4 veckor, 5 smittade=inställt flyg i 2 veckor. Suck!! Vad gör vi nu!!??

Vårt kontrakt går ut 30 maj. Så vi börjar räkna… 1 månad i karantän (3 veckor hotell i Beijing + 1 vecka hemma i huset). Ytterligare 1 månad av test och begränsad rörlighet. Vad vi visste innan vi skulle åka. Det kan ju ändras snabbt, både till det bättre men även det sämre. Och än så länge fanns det inga flyg att boka. Vi visste ju inte när vi skulle kunna åka. Så vi bestämde oss för att stanna hemma Sverige.

Jaha, hur ska det här bli. Jag är ju tjänstledig, kan jag komma tillbaka tidigare? Hur gör vi med våra grejer? Jag lämnade Nanjing med avsikten att komma tillbaka. Träffa vänner, avsluta mitt uppdrag i NIC (Nanjing International Club), shoppa Kina souvenirer, äta min sista Hot Pot och många fler favoritrestauranger, åka till Shanghai och Beijing igen. Ja jag känner mig inte riktigt klar med Nanjing.

Nåväl, som tur är har vi Therese och Johannes som hjälper oss med att packa våra saker. Eller mera håller koll på när puffarna ska packa. Men lite jobbigt är det att inte kunna gå igenom sina egna saker. Allt vill vi ju inte ha hem eller inte kan få hem. Vissa saker får inte gå i containern, och jag vet ju hur svårt det är att hålla vikten i resväskan så jag vill inte be nån annan packa saker på bekostnad av sina egna. Det ska ta 69 dagar för containern att komma till Sverige.

Även fast pandemin satt käppar i hjulet för oss på alla sätt. Så är jag väldigt tacksam att få uppleva det jag gjort. En helt annan kultur, och träffat människor från alla möjliga länder. Och lärt mig massa saker om mig själv. Och vem vet Andreas kanske får för sig att jobba i något annat land, fast just nu vill han vara i Sverige. Som tur är…

Nu är det slut på lyxlivet, inga proseccoluncher, inga dagar fyllda av massage, nagelfix, frissabesök, eller shopping och turistande, ingen driver som kör mig vart jag vill och bär mina saker, ingen ayi som tvättar, stryker och städar. Nu är det tillbaks till verkligheten!! Återgår till jobbet och ekorrhjulet måndage 14e februari. Istället för augusti som det var planerat. Men det ska bli skönt att få träffa folk igen. Här hemma gör jag ju inget av tidigare nämnda lyxfruaktiviteterna då alla jobbar. Det ska bli kul även om det kommer bli tufft efter 2,5 års ledigt…

Bland mina första bilder. Bilden tagen vid mitt första besök i mataffären. Det var då ALLT var konstigt.

Många udda mopeder har man sett. Även jag hade täcke på min! OCH hjälm!

Kommer kanske inte sakna dessa, även om de har en fiffig hylla för telefonen.

Hot Pot kommer jag däremot sakna. Även om det är lite kladdigt.

Sun Yat-sen’s Mausoleum, Jättebuddhan i Leshan

Pearl Tower i Shanghai, Muren, förbjudna Staden.

Ingen mer karantän, med delikat mat. Som man inte vet vad det är…

Purple Mountain som vi besökt så många gånger, med sina olika parker.

För å inte tala om Korean footmassage. Två timmar av fotmassage och helkroppsmassage som avslutas med lunch. Allt för några hundralappar.

Eller salongen med bara blinda som masserar

Vet inte varför det ska va nåt på huvudet när vi hänger med Krister och Nina…

Trots allt kul så finns det inget som kära Sverige!! Men jag kommer sakna lyxlivet lite….

Det här blir mitt sista inlägg i min dagbok från Nanjing.

Forbidden City och Summerpalace

Sista dagen i Beijing blev lika späckad som de andra. Tur man är hemmafru och kan vila upp sig.

För att besöka Förbjudna Staden var vi tvungna att boka biljett 10 dagar innan besöket. Just nu tar de emot 1/4 av det egentliga antalet besökare pga covid. Tydligen kan det vara fler 100 000 besökare per dag. Tur inte de v ar här denna dag.

1406 började den 14 år långa byggtiden, palatset stod klart 1420. 24 Kejsare har styrt riket från Förbjudna Staden. Palatset är 961 meter långt och 753 meter brett. Det finns nästan 1 000 tempel, olika salar, bostäder och paviljonger.Enligt legenden så ska det finnas 9 999 ½ för att inte överstiga de 10 000 rum som endast kan finnas i himmelen. Men Linda sa över 9 000 rum så jag tror på det.

Runt palatset är det en 10 meter hög mur och sedan en 50 meter bredd vallgrav. Det kallas Förbjudna Staden därför att den var stängd för den vanliga befolkningen. Endast tillåtelse av kejsaren för att få komma in. Så du behövde va en viktig person eller tillhöra personalen.

1912 var tiden för Förbjudna staden som kejsarpalats över, efter att den siste kejsaren Pu Yi tvingas avsäga sig makten. Han bodde dock kvar i palatset fram till år 1924.

Den röda väggen skulle man ta på, har glömt varför. Säkert för att ha tur. Det var mycket saker vi skulle ta på och fotograferas.

Området är liksom fyra stora tempel på rad bakom varandra med olika betydelsefulla funktioner. Sedan massa olika sidobyggnader för tex konkubiner och eunucker. Och annan viktigt personal. När jag googlade på Förbjudna Staden så kom jag ofrivilligt in på fotbindning. Man binder alltså flickornas fötter från 6 års ålder. De får då så kallade Lotusfötter och det var något väldigt fint som de förmögna ägnade sig åt. Fy så smärtsamt.

3 timmar senare så hade vi avverkat en ytte pytte del av Förbjudna Staden. Men nu var det dag för Beijing Duck lunch, det är supergott ingen bild dock. Det blev istället en bild på Beijing Salad och det var lika gott!!

Nina är lycklig över att hålla 3 nötter med pinnarna! Bra gjort!!

Nästa stopp är Sommarpalatset. Herregud vilket stort område… Orka gå mer…

Massor med parker och tempel runt en stor sjö, Kunmingsjön. Palatset började sin era som sommarbostad redan 1750. Men det har lidit svårt av två militärattacker. Det byggdes upp igen runt 1900 av änkekejsarinnan Cixi. Hon kallades för Dragonlady och verkar inte vara en trevlig person.

Hon började som konkubin men lyckades ta över när kejsaren avled. Och blev då förmyndarregent åt barnkejsaren Tongzhi (som var hennes son). Tongzhi avled i vuxen ålder och ersattes då av Guangxu som Dragonlady adopterat och nu agerade förmyndarregent igen. När han växte upp och ville ta över makten genom en mordkomplott riktad mot henne så lyckades hon sätta honom i husarrest under 10 år i Sommarpalatset.

1908 fick Dragonlady diarré och blev allt sämre. Samtidigt blev den instängda kejsaren dålig och avled. Troligtvis arsenikförgiftad av Dragonlady som inte ville att han skulle regera efter henne. Hon utsåg då kejsarens bror till regent och då Pu Yi som tronföljare som också blev den sista kejsaren.

Ni ser, hon ser inte snäll ut. Kolla naglarna, de är vapen. Public Domain, Länk

Sommarpalatset syns långt därborta, och dit ska vi gå. Pust, letar skugga på vägen dit.

Ovanför ingången till streetan har det gamla sommarpalatset målats av.

Kan ju inte låta bli att fota dessa sovande kineser, de är överallt. Jag är så imponerad att de lyckas somna.

Dags för skobyte, när det sa klättras.

Även denna dag bjöd Linda på öl!! Hon är mån om sina kunder.

Kinaposering, de fotade nog i 10 minuter.

Vi åkte inte stenbåten över sjön…

Oj… jag råkade visst ta en tupplur på vägen hem.

Här firar vi Andreas födelsedag. Samtidigt som vi får meddelande om den inställda flygresan. Men då fick vi ju sovmorgon.

Här står han redo att köra hem bilen till de som druckit. Bara att knöckla ihop cykeln i bagaget. Supersmart ju! Borde vi ha i Sverige också, perfekt för studenter att tjäna en extra slant.

Tack Linda för dessa superdagar! Jag hoppas vi ses igen när vi kommer tillbaka för mer turistande i Beijing.

Hutong och Drum Tower

Dag två planerades besök i Hutong den gamla delen av Beijing. Hutong är ett område med smala gator och gränder. Den ska ha sin ingångsport mot söder om byggnadsarkitekten tänk enligt feng shui. Många av Hutongerna i Beijing rivdes inför OS 2008 och även som ett led i att förbättra boendestandarden. Men de områden som nu finns ska bevaras, enligt guiden.

I området så var det toaletter överallt, vi funderade på varför. Det visade sig att de som bor här har varken toalett eller dusch i sin bostad. Tänk att dela med massa folk och hur jobbigt när man ska upp på natten och kissa.

Min coola man. Så cool så att en kinesfarbror stannade och kollade på oss och sa till Linda att vi såg så coola ut.

Vi besökte Drum Tower. Drum och Bell Tower som finns i många gamla städer här i Kina, placerade i varsin ände. Bell Tower för att hålla koll på tiden förr i världen. Dags att vakna och gå till jobbet tjohooo nu får du gå hem. Användes ända fram till 1924.

Såklart en gigantisk trappa att bestiga för att komma upp.

Sedan bjöds det på en trumshow. Ganska häftigt.

Över denna bro passerar en miljon människor, dagligen. Jag är skeptisk, men det var vad Linda sa. Det bor ju iofs över 21 miljoner människor i Peking.

Vätskepaus är viktigt! Men vi damer åt glass istället. Sen packade vi in oss i Metron, ingen social distance här inte.

Vi avslutade med en god drink i solnedgången och sedan middag.

Ännu en perfekt dag till ända. Jag är tacksam för allt jag får uppleva!

Beijing

Till slut kom jag till Beijing!!

Torsdag till måndag, 3 heldagar i Beijing som skulle visa sig bli fullproppade och helt perfekta. Dock började torsdagen med inställt flyg. 20 minuter innan vår driver skulle hämta oss fick Andreas meddelandet att flyget var inställt. Vad göra?? Boka om till tåg eller flyg? Konstigt nog så är tåget dyrare än flyget. Vi bokade iaf om till flyget som gick två timmar senare. När vi sen kommer till gaten så är det flyget försenat!! Och ingen information på engelska. Jag frågar men personalens engelska är inte så bra. Så vi avvaktar och ser vad de andra gör. Plötsligt rusar alla till en gate på andra sidan. Vi rusar såklart efter!!

Måste finnas instruktion om att spola efter sig på toan. OCH att stänga dörren!! De är helt otroliga inga hämningar att sitta och squatta med öppen dörr!!!

The Great Wall måste man besöka när man är i huvudstaden av Mittens Rike. Mittens Rike eftersom de ser sig själva som världens centrum… De har alltid en tanke med alla ord, det ena ger tur, det andra hälsa, det tredje rikedom osv osv..

Vi hade sån tur med vädret det var strålande sol och klarblå himmel!! Vår guide Linda sa flera gånger att vi hade tur med oss till Beijing. Då hade vi isåfall otur med oss i Xi’an där regnade det ju hela tiden.

Vi besökte Huanghuacheng området av muren. Väldigt fint område med mycket trappor att klättra i. Det var inte överfullt med folk, vilket alltid är skönt.

Byggandet av muren pågick under väldigt många år började under 300 fkr till början av 1600-talet. Totalt byggdes cirka 21 000 km runtom i Kina. De delar som nu finns kvar i Beijing är cirka 6 000 km. När man klättrar upp och ner i dessa murar så kan man bara ana lidandet som alla arbetare fick utstå. Bära allt byggmaterial, gräva och mura upp, för hand!!! Tänk att vi fortfarande kan gå på den, gediget arbete.

Nina är lite rädd för glasbroar. Och denna var skadad…. Jag tvingade henne att sätta sig där för en bild, modigt… Andreas syns i bakgrunden rusande för att bestiga ännu en trappa.

Linda överraskade oss med öl. Hon bar runt på dem och serverade dem dessutom kalla!! Själv drack hon vatten. Stort!

En av topp 10 dagar på vårt Kinaäventyr! Så glad att vi åkte hit innan jag åker hem till Sverige.

Vi avslutade med mat, organic country lunch och kaffe på ett litet café. Två oaser som vi aldrig hittat utan Linda.

Alltid lika nöjda över lite öl…

Premiärdopp

Förra året när jag var hemma så fick de andra nys om ett badställe. Ligger ungefär 45 minuter med bil hemifrån. Diana och Therese hade bestämt sig för att cykla dit, men eftersom jag är 50 år och numera svimmar av fysisk aktivitet så tänkte jag stanna hemma. Men då ändrade de sig så vi tog en driver dit. Och det var tur för mig för det var ljuvligt!! Hoppas jag hinner åka hit igen innan jag åker hem.

The lake som vi nu kallar den har ingen strand utan är mer som ett badbrott i Sverige. Dock med en stol och matta…. Fanns säkert 7-8 par skor… Så vi började fantisera om att det var en skräckfilm och att det skulle sluta med att våra skor också skulle va lämnade där. Och Therese driver skulle ha svårt att förklara vart vi tagit vägen… Tappat bort The Wifes….

Solskyddsfaktor 30 + 50 och en scarf att skyla sig med

Såklart hemmafruarna ska dricka bubbel till lunch… Det är ju en rättighet mitt i veckan. Jag försöker läsa i min telefon… säkert nåt viktigt meddelande.

Jag som är värsta badkrukan va säkert i 20 minuter.

Förfallet vid 50!!!!

Livet börjar ta ut sin rätt vid 50….. En kväll i mars när vi var på vår Indiska restaurang här i Xianlin som vårt område heter. Så kände jag att det kliade på armen- När jag kom hem så såg jag att jag hade fått en hoper myggbett mitt på triceps. Konstigt tänkte för jag hade inte sett några myggor. Men Andreas var på tjänsteresa så jag tänkte att jaja… de var desperata och åt på mig eftersom inte Andreas var hemma.

Det gick några dagar och på lördagsmorgonen vaknade jag och var öm i armhålan! Och betten såg äckliga ut. Inte bra, klart det ska ske på en helg oxå!! Som tur var så var Raffles öppet så jag fick komma dit på en gång. Dr Juergen kliade sig i huvudet och undrade vad det var. Han tror på bältros men är inte säker. Så han ger mig en inflammationshämmande och antibiotika och en salva att stryka på. Det här är samma kväll som vi ska på gala!! Känner mig så fin med min äckliga arm…

Efter 3 dagars medicinering så har inte ”betten” gått ner. Jag åker tillbaka till Dr Juergen och får en annan sort av antibiotika. Nu nästan två månader senare så kan jag fortfarande se ärr eller vad det nu är på min arm.

Eftersom jag hade den här infektionen så fick jag inte ta vaccinsprutan. Så Andreas hann ta både spruta ett och två innan jag kunde ta min första den 20e april. Min nummer två är bokad till 8 juni som är min mammas födelsedag. Känns skönt att komma till Sverige och vara vaccinerad, nu hoppas jag att så många som möjligt hunnit få åtminstone spruta ett när jag kommer hem till midsommar.

Till er som tvekar att ta spruta…. Sluta gå ut för att undvika Covid, sluta rök, sluta med piller. Ta sprutan för att undvika bieffekter eller allvarlig sjukdom av Covid.

Ok…. vi fortsätter på förfallet temat… Våra kompisar här brukar köra Tabata i källaren kul ju. De vill gärna att vi ska hänga på. Det gjorde jag…. Vad hände… jo efter ca 25 minuter blir jag svimfärdig!!?? Måste lägga mig ned!! Ok.. jag vaknade på natten och var kissnödig och fick blodtrycksfall och blev tvungen att ligga en stund på badrumsgolvet så det kanske var därför.

Inte nog med det… Samma kväll vi kommer hem från Xi’an så snaskade jag i mig några Riesenkolor. När ja trycker i mig nummer tre så känner jag nåt hårt i kolan!! Orka… nu lossnade halva tanden. Bara att få tag i en tandläkare nu också. Så tre besök senare sitter jag nu nöjd och glad med en krona på min tand.

Därefter blir det en dyngförkylning som nästan varat i 2 veckor. Samtidigt som pollen pågår.

Avslutar med lite lyckopiller…. Nu är 50 års månaderna bakom mig!!

Svart tunga!! Inte för att jag ljugit…. utan ätit!! Säkert nyttigt naturligt innehåll

Vi har varit hundvakt åt Coco igen, denna gång agerade han min bodyguard… Coco och jag låg i soffan när Andreas kommer fram för att pussa mig då fick han en rejäl utskällning av Coco. Han är så himla tillgiven och kärleksfull. Nu åker Diana och Nikodem hem till Polen till sommaren så nu får jag inte ta hand o honom mer.

Älskar bilden som Nina tagit på oss i köket.

Funderar på dessa, passar nog en 50-åring!!

Mer helg i Xi’an

Andra dagens utflykter i Xi’an var cykling på muren och Goose pagoda.

Muren var så fin! Vi hade bestämt att vi skulle cykla runt den, cirka 13 km. Den muren vi har i Nanjing är ganska dålig på vissa delar. Man kan absolut inte cykla runt den. Men Xi’an muren är intakt hela vägen runt., och ganska fyrkantig. Guiden var lätt lite skeptisk att vi skulle cykla hela… Näe hon skulle inte med.

Ok.. glada i hågen startade vi, stannade och fotograferade, kommenterade och tittade på allt möjligt. Snart insåg vi att vi måste nog öka takten om vi skulle hinna runt. Inte nog med det… Det började regna!! Så vi fick öka takten ännu mer. Andra halvan av turen var fokuset för mig att ligga i draget bakom Krister. Andreas och Nina är alltid först vad vi än gör. Så de öste på för att checka av målgången. Krister och jag stannade för att köpa regnponchos. Vet inte om dom hjälpte, för nu kom fukten inifrån istället. Nåväl när vi kom i mål en stund efter de andra två, så var Andreas tvungen att åka tillbaka till hotellet för att byta om. Han var dyngsur både klädmässigt och humörmässigt…

The road is uneven… Älskar google translate. Kan säga denna muren är väldigt jämn och fin mot vår.

Att äta är halva upplevelsen när man turistar. Vi besökte två olika områden muslim quarter och Yongxinfang culture food street. Så annorlunda att titta in i de små gatuköken/stånden och titta på vad de har. Allt blir man inte läskad av. Här köar Andreas för en Xi’anburgare. Betala först och sen köa. Den var god påminde om pulled pork. Fast med bara kött och bröd.

Jag köpte några fyllda ”bullar” supergoda. Det var någon slags sylt i. Sen köade jag för kinesiska pancakes, av nån anledning hamnade jag sist i kön hela tiden. Mina armbågar var inte tillräckligt vässade. Pancakesen var ingen hit… Stenhårda och torkade.

Man kan väl säga att hela resan gick i regnets tecken.

Denna damen gjorde sig en hacka på att sälja paraplyer. Man kan åka moped och ha företräde även under tak i Kina.

Big Wild Goose Pagoda i bakgrunden den har stått där i 1 350 år. Den byggdes under 654 och har olika historiska berättelser. I pagoden förvaras viktiga skrifter som hämtades hem från Indien och såklart har det blivit turistattraktion. Kinas pagodor börjar kännas som våra kyrkor, de finns överallt med olika historier och målningar.

På frukostbordet hade dem godis…. Synd att man inte är så sötsugen på morgonen.

Kinesiskt telefonkonferens innan påstigning av tåget.

Trots regnet hade vi fyra fantastiska dagar i Xi’an. Kommer ni nånsin hit för att besöka oss så lägg gärna till några dagar för att besöka denna plats.

En helg i Xi’an

Ännu en milstolpe i Kinakarriären är avklarad. Xi’an med den berömda terrakottaarmén och sin fina väl bevarade ringmur. Vi åkte tåg till Xi’an tog dryga 5 timmar. Vi hamnade i en egen liten kupé tillsammans med business class så vi var 4 stycken i vår lilla kupé.

Hotellet vi valt denna gång var Sheraton ett fräscht prisvärt hotell. Mycket bra frukost och ännu bättre buffé på kvällen. Öppen planlösning till toan… Ingen privacy här inte.

Först dagen så hade Krister och Nina sett ut en park vi skulle besöka. De gillar parker, finns nog inte många av värde dem missat i Nanjing. Men så älskar ju Nina sin trädgård hemma i Sverige och Krister är trädgårdsmästarson. Denna park var dock under uppbyggnad, som tur var så var priset rabatterat. Som vanligt så är allt stort med mycket yta.

Lite statyer med olika betydelser och händelser i Kinas historia. Likt det mesta vi redan sett här.

De här parkarbetarna hade guldjobb, sitta på huk och plocka gräs!! Den äldre generationen får verkigen slita här!!

Inte ofta man ser handikappade här i Kina. Kunde inte låta bli att fotografera damens fantastiska kalufs… Snart ser hon ut som han framför…

Förstår att hon kollar i telefonen för herregud vilken grusplan hon har att kratta!! Undrar dock vad kollegorna längre bort tycker??

Det häftigaste i parken var en kopia av city, som den såg ut förr alltså, uppbyggd i miniatyr. Farbror trädgårdsmästare trodde inte sina ögon när han såg blondisar.

Första gräsklipparmaskinen jag sett i Kina!! Säkert 5 personer som blev arbetslösa när den införskaffades.

Terrakotta armén, hur mäktig!!?? Vår guide var superkunnig och berättade massor med intressanta saker. Jag har dock tagit hjälp av Wikipedia för lite faktakoll.

Terrakottaarmén upptäcktes 1974 av en bonde som skulle gräva en brunn. Han grävde i jorden och fick efter ett tag upp något som såg ut att vara delar av en kruka. Han kontaktade myndigheten som gjorde lite utgrävningar och hittade bara fler och fler soldater.

De är uppdelade i gropar 1, 2, 3 och 4 i ordning som dem hittats. Den fjärde är bara påbörjad antagligen för att kejsaren dog. Armén byggdes av kejsare Qin Shi Huang för att skydda honom efter hans död.

Man tror att det finns närmare 8 000 soldater alla i olika utförande och cirka 180 cm långa och väger från ca 110 kg. Alla har olika utseende och frisyr. De är alla färglagda men så fort de kommer fram i luften så försvinner färgen snabbt.

Även hästar och vagnar i terrakotta. Allt är krossat och plockas fram bit för bit för att sedan byggas ihop. Tror guiden sa att det fanns nära 3 000 fullt återställda krigare. Förstå vilket pussel!! Och tänk om inte bonden grävt på just det stället, då hade detta aldrig hittats.

Jag var ju tvungen att köpa en liten arme och få boxen signerad av en släkting till bonden eller om det var han kanske….

Dricka risvin och önska sig något när man kastade koppen i bitar, det skulle man göra och det gjorde vi såklart. Värsta försäljningsknepet…. man kunde bara köpa 3, 6, eller 9 koppar annars hade man ingen tur med sig….

Kvällen avslutades med en magisk show som handlade om den enda kinesiska kvinnliga kejsaren Wu Ze-Tian. Inte för att vi förstod vad de sa eller sjöng, men det var fascinerande! Nina höll på att dö av hunger när vi kom dit så hon gjorde en storbeställning.

Mellan ”kapitlen” så kom det upp en förklaring på engelska, liten tröst iaf.

Puffar i grupp håller man ihop genom samma hatt…. Oss är lite lättare att hålla koll på.

50 år i Shanghai

Aldrig hade jag väl trott att jag skulle fira min 50-årsdag i Shanghai. Lilla bondungen från Julsta firar 50 år i en av världens största städer.

Vi hade sällskap av Hagmans, och jag fick bestämma precis vad jag ville göra och de följde med överallt. Vi åkte tidigt morgontåg på fredagen. Checkade in på The Peninsula, vilket hotell!! Peninsula ligger precis vid The Bund och är ett (för mig) dyrt och lyxigt hotell. Eftersom jag är en smula ekonomisk av mig så hade vi inte bokat rum med utsikt över The Bund, det kostade mer än 2000 extra per natt. Och vi skulle ju inte va på rummet… Men vi hade tur eftersom jag fyllde 50 år så blev vi uppgraderade så vi fick utsikten iaf.

Vi lämnade hotellet för att åka till Pearl Tower som jag är väldigt fascinerad av, tycker det är en upplevelse att besöka själva tornet men även se på avstånd. Så häftigt! Vi åkte light tunnel ut till ”ön”, de är ju proffs på att få till turistattraktioner här. Det var dock nån jävel som hade blixt på… Slutligen insåg jag att det var jag…

Vi hade tur att det var solsken och klart väder, ja så klart som det kan vara här. Vi lyckades även med bedriften att köpa lunchbiljetter i en automat fast de inte serverade lunch. Vi fick hjälp av en kvinna i personalen. Det hela slutade med att hon fick kalla på en som kunde engelska. Och vi fick pengarna tillbaka. Hon idiotförklarade oss säkert för sin överordnade… Fast de va hon hjälpte oss.

Nåväl nöjda gick vi därifrån till ett stort köpcentrum där vi hittade en restaurang på top floor utomhus! Det är inte lika vanligt med uteserveringar här som hemma. De förstår inte grejen med att sitta ute i solen och svettas. De sakerna undviker dem.

Tillbaks till hotellet för att dricka bubbel och äta upp chokladtårtan jag fått. Tyvärr tog jag inga bilder på rummet, va hur lyxigt som helst. På tårtan tog jag… Ni ser att det står Mr Fall, de sa även grattis till Andreas när vi checkade in… Han log och sa tack!!??

Är du i Shanghai så måste du besöka denna pub Captains bar, med underbar utsikt över The Bund och min favorit Pearl Tower. Supergoda drinkar.

Fredagskvällen avslutades på The bull and Claw med väldigt god mat.

Fantastisk frukost, med silverbestick och servering vid bordet.

Inför lördagen hade bestämt att vi skulle promenera till Franska kvarteren för att inta lunch på en italiensk restaurang Alementari Grande. Den hade jag spanat in när vi var här för några helger sedan. Så vi flanerade oss dit genom gator och parker.

En kur för Wi-fi om det behövs. Eller ett handfat….

Tyvärr fanns inget bord utomhus, men det var mysigt inne också. Verkar som den förfärliga ruccolan nu börjar inta Kina!!

Nina köpte lite ostar och oliver som hon sedan packade i resväskan… Mmmm kläderna måste ha luktat pyton..

Kvällens födelsedagsmiddag hade vi bokat på hotellet. Sir Ellys restaurant som tydligen är en guide michelin. Det var inte många fler gäster än vi. Maten var ok, men kanske inte värd priset… Såklart började jag äta innan jag fotat, men förrätt och dessert kom med på bild.

Jag blev gratulerad hela helgen av personalen…. Särskilt efter att Andreas påpekat att det inte var hans födelsedag vi firade. Tur var det annars hade sången tillägnats honom.

Efter middagen så gick vi till takbaren på hotellet. Firade med två flaskor bubbel och drinkar. Hur fint som helst att sitta där och se ut över mitt kära Pearl Tower och fota massa bilder. Kan aldrig bli för många bilder på Pearl Tower….

Nu börjar Andreas argumentera för att det är läggdags. Han har utvecklat en talang numera när jag vägrar att gå hem före 22.00, han somnar sittande på stolen. Och här är faktisk klockan närmare midnatt.

Alltså hur har fotografen lyckats få till denna bild. Jag är inte gravid!! Jag lovar!! Hahahaha… kolla Andreas jättehand.

Hissbild innan middagen och en efter.

Morgonutsikten från vårt rum. Gigantiskt skepp glider förbi. Lika stort som de som fastnade i Suezkanalen….

Söndagen avslutade vi med att gå på Madame Tussauds för lite galna bilder. Skönt, det var inte många puffar där så det gick bra att få bilder utan att de förstörde.

Brittiska kungahuset, tycker de var lite väl stiff!!

Krister håller andan och Andreas spänner muskler.

Måste avsluta med denna bild som Krister hittade. Här kan man se vad som hänt under de 30 åren!! Stor skillnad.

Tack och hej det blev ett långt inlägg!! Imorgon bär det av till Xi’an och Terrakottaarmen, det ser jag fram emot. Enda smolket i bägaren är att de är 100% risk för regn!!

Nic ball

Nu har det varit en av årets festlighet i NIC Nanjing International Club, där jag är Finance Director… hahaha… Vi höll till på Intercontinental Hotell. Alla var elegant uppklädda. Festen började med en fin buffé middag. Uppträdande och avslutades med DJ Marco. Och DJ Ace försökte inte ens ta över denna gång.

Modellen verka ha trassel med klackskorna!! Hade skoskav så fötterna var såriga på morgonen. Eller så kan det vara strumpbyxorna, som som vanligt kavade ner och hängde i knävecken. Kan ingen smart person uppfinna strumpbyxor med perfekt stretch, sköna och som sitter på plats. Ska det vara så svårt!!

Free flow av mat och dryck. Borden var uppdukade om 10 personer på varje och vi var nästan 110 totalt.

Kinesiska trummor är populärt här. Vi fick se ett fint uppträdande där trummöserna eller vad det nu kan heta. Gick all in, trummade och showade. Alla expats som varit här ska ha en trumma med sig hem…. Även jag… Måste bara bestämma mig för vilken färg den ska ha.